Sala backe

Resultatet blev en möblering med Parco, Riddarholmen samt Sala backe Paviljong och Staket som ger platsen ett mänskligt tak och rum där en kan stanna upp, vila eller vänta en stund. Paviljongerna är fristående stålkonstruktioner med perforerade tak och väggar som filtrerar ljus och skapar känslan av lövskugga. De stiliserade löven – fungerar som en samtida tolkning av folkhemstidens formspråk, samtidigt som husformen blinkar bakåt till epoken då byggherren Anders Diös själv formade delar av stadens bostadsområden. Diös, en av Uppsalas mest tongivande byggmästare under 1900-talets mitt, satte avtryck i stadens utveckling genom att förena funktionell bostadsarkitektur med tidens sociala ideal. Även färgvalet för tankarna till 50-talet och kontrasterar vackert mot torgets i övrigt strama färgpalett.

En slags illusion av grönska som trygghet – som låter oss bli sedda, men inte störda.

Sala backe Paviljong fungerar både som arkitektoniska smycken och skulpturala blickfång, men är samtidigt en del av en genomtänkt strategi för att skapa trygg vistelse även på platser där stora träd inte får fäste. En slags illusion av grönska som trygghet – som låter oss bli sedda, men inte störda.

Platsen är även möblerad med Parco, en generös och stilren möbelserie med mjukt böjda former som ger både komfort och visuell lätthet, samt bänken Riddarholmen, ursprungligen framtagen i samarbete med AJ Landskap och Statens Fastighetsverk. Den är tillverkad i ek från Visingsö, planterad på 1800-talet.