Utomhus har fått ny status
2021–02–05
Utomhus är det nya inne, säger många just nu. Kanske har det med Coronapandemin att göra, kanske är det kopplat till den ökade psykiska ohälsan. Oavsett orsak är det hur som helst dags att vi bryter inomhusnormen, och i direkt relation till detta förändras även synen på arbete.
Det finns tydliga trender som pekar på ett ökat behov av platser och områden utomhus dedikerade till arbete. Redan före pandemin började företag downsiza och kontoret som både begrepp och fysisk plats var under lupp. I allt från köpcentrum till hotellobbys utvecklades co-working-ytor och touch down-arbetsplatser för att tillgodose ett nytt arbetssätt där alla från frilansare och gig-arbetare till anställda kunde utföra viss typ av arbete med enbart tillgång till en sittplats och bra WiFi.
Nola har arbetet med möbler för utomhusarbete under en längre tid, men pandemin har om något påskyndat behovet och efterfrågan på dedikerade arbetsplatsmöbler för utomhusbruk. Bild av Liljewall arkitekter. Bänk formgiven av Liljevall arkitekter för projektet Kunskapshuset i Gällivare.
– Om vi hade ordentliga arbetsplatser utomhus nu — mitt i en pågående pandemi — skulle de bli jättepopulära. Inte minst med anledning av tillgången till dagsljus, frisk luft och den minskade risken för smittspridning. Placeringen av denna typ av platser eller möbler är dock avgörande ur många aspekter, säger Sue Clark, senior hållbarhetsrådgivare och expert på arbetsplatsfrågor kopplat till hälsa och välmående på Tengbom.
Sue Clark är senior hållbarhetsrådgivare på Tengbom. Foto: Christoffer Skogsmo.
”Om vi hade ordentliga arbetsplatser utomhus nu — mitt i en pågående pandemi — skulle de bli jättepopulära.”
Ny norm för hur vi arbetar
Coronapandemin totalt lamslog handel, sociala mötesplatser och event när den på allvar satte sitt grepp i Sverige. Även om vi fortfarande är mitt i den, är det tydligt att städer kommer användas på andra sätt framöver. Kommuner och fastighetsägare kommer behöva finna nya sätt att göra stadskärnor mer attraktiva. En tydlig utveckling är att företag börjar investera i utomhusmiljöer i anslutning till eller direkt kopplade till kontoren. Trenden har på kort tid gått från normen att arbete sker inne på kontoret, till mer eller mindre offentliga co-working-ytor, till hemmet och nu — utomhus.
– Hemmet är bra på många sätt, men det har också sina begränsningar när det kommer till ljud, ljus och luft, då är det viktigt att arbetsplatsen erbjuder mer än ett alternativ för hur eller var en kan jobba. I och med Corona ska vi inte heller sitta så trångt, varför även kontoret har sina begränsningar. Men många svar finns i naturen, menar Sue Clark.
Det är ingen nyhet att utomhus, naturen, är ett bra alternativ för arbete och inlärning såväl som välmående och fysisk hälsa, varken nu eller år 335 f.v.t då Aristoteles grundade den ”peripatetiska skolan”. Med andra ord, att gå omkring samtidigt som man lär sig. Idag handlar var och varannan artikel kopplat till arbetslivet post-Corona om att jobba utomhus. Människans kärlek till naturen är så djupt rotad att den till och med har ett namn, Biofili. Detta börjar sprida sig som en lära eller en metod för företag att skapa attraktiva och hälsofrämjande arbetsplatser genom att inkorporera utomhusattribut på inomhusmiljöer. Men i själva verkat behöver vi egentligen bara stiga utanför dörren.
Nola har levererat möbler till WorkOUT, ett utekontor för Castellums hyresgäster i Växjö. Foto: Jonas Ljungdahl.
Inget nytt under solen
Att arbeta utomhus är ingen omöjlighet och inget väder eller kläder i världen kan förstås hindra den som vill arbeta under bar himmel från att göra det. Ny forskning visar snarare att den största utmaningen är mental, exempelvis ett dåligt samvete gentemot en arbetsgivare över att inte vara ”på plats” eller jobba inomhus — som normen säger att vi ska. Att bryta inbitna vanor kan vara svårt. Det vet Charlotte Petersson Troije allt om. Hennes avhandlingsarbete handlar just om de hälsofrämjande aspekter kopplade till att ta med kontorsarbete ut. I hennes handbok Stick Ut! Din guide till att arbeta utomhus presenteras format som Walk&Talk, UteMöte och TankeGång som några exempel på sätt att göra arbetet till något som sker i naturen och är kopplat till fysisk aktivitet. Dessa och flera former för att arbeta utomhus bygger på ett aktivt utforskande, där medarbetare inom Malmö stad har testad och följt upp i en lärprocess över ett och ett halvt års tid.
Några saker är avgörande för att effektivt kunna arbeta ute, visar rapporten Stick Ut! Som:
- Gröna och trygga miljöer nära arbetsplatsen
- Mötesplatser och möbler
- Skyddade sittplatser från sol, regn, vind och andras ögon i nacken
- Tavla att skriva och rita på
- Papper och penna eller annat sätt att anteckna
- Säker uppkoppling
Sue Clark håller med, fördelarna med att vistas och arbeta utomhus överväger utmaningarna. Placeringenen av utomhusmöbler och dedikerade arbetsytor är grundläggande för effektivitet och välmående, menar hon. En måste tänka på akustik och luft. Det mest avgörande är då att välja platser långt ifrån buller och att undvika kraftigt trafikerade gator och miljöer.
– Statistik visar en uppåtgående trend av människor som dör i förtid som en direkt konsekvens av luftföroreningar, något vi som arkitekter såväl som arbetsgivare och fastighetsägare måste ta på allvar. Men det fina är att naturen är svaret på allt! Växter är nämligen en av de enklaste och bästa lösningarna för att motverka farliga luftföroreningar och minska buller, säger Sue Clark.
”Naturen är svaret på allt!”
Sue Clark, Tengbom
Eden är ett pilotprojekt av Kungsleden i Hyllie och världens första Symbiotic Building.
Skog, träd, växter och grönska är som bekant lösningen på hela jordens problem, tack vare dess förmåga att omvandla koldioxid till syre. Utöver det har utformningen av bladens yta en förmåga att reflektera ljud så att det inte blir en negativ klang — med andra ord perfekt för arbetsmiljöer på alla sätt och vis.
Så kan vi inte installera lite grönska i hemmen och fortsätta med business as usual och jobba i tevesoffan eller vid köksbordet? Nja, menar Sue Clark. Att jobba hemma är inte hållbart på lång sikt för de flesta. Inte sett utifrån hur bostäder byggs idag i alla fall.
– Ett av de största problemen med hemmakontoret, och faktiskt många andra miljöer exempelvis för lärande, är att luftkvaliteten sviker vilket gör oss trötta, omotiverade och sura. Som en konsekvens av klimatförändringarna är saker som värmeböljor också något vi måste vänja oss vid, vilket i många fall gör både hem och kontor obehagliga att vistas i under perioder med hög utetemperatur på grund av dåliga termiska förhållanden, fortsätter hon.
Det bästa vi kan göra är kanske därför att efterfråga genomtänkta och dedikerade platser för arbete i nära anslutning till hemmet och arbetet, eller rent av som en del av kontoret.
Eden av Kungsleden. Världens första Symbiotic Building.
Alla är lika olika
Utomhuskontoret är definitivt något vi kommer se mer av. Redan 2019 kallade The New York Times fenomenet för “the next frontier”, alltså till och med före Coronapandemin. Charlotte Petersson Troije framhåller en viktig aspekt för att konceptet det ska fungera och skriver i rapporten: ”Eftersom vi är olika behöver vi utveckla former för att arbeta som stödjer oss, med alla våra olika behov och preferenser. Det är inte bara viktigt för individen att må och fungera väl, det är också centralt för organisatorisk måluppfyllelse och effektivitet samt för en hållbar utveckling som helhet.”
På många sätt är medarbetaren vinnaren, som i det bästa av scenarion kan välja mellan att jobba inne eller ute. Men även för arbetsgivaren är det ett stort värde att kunna erbjuda en egen grön plats, eller en i anslutning till kontoret. Något som potentiellt differentierar en arbetsplats från en annan.
Kommer det med utmaningar? Ja, självklart. Väder är en aspekt som vi i Norden måste förhålla oss till. Men Sue Clark ser positivt på det:
– Det finns en kultur i Sverige där man sitter ute långt in på vinterhalvåret som vi kan ta del av i utvecklingen av kontorsmiljöer och platser dedikerade till arbete utomhus.
Kan det komma att påverka städernas tillgänglighet negativt? Nej, inte heller det ser hon som någon risk.
– Vi är med i allt fler projekt och sammanhang där fastighetsägare jobbar med jämlikhet, tillgänglighet och mångfald för att skapa stadsmiljöer som gynnar mångfald, även för icke-hyresgäster. Vi ser en större medvetenhet bland hyresgäster som önskar och uppskattar fler möjligheter och varierade arbetsplatser. Certifieringssystem som WELL sätter även krav på såna här miljöer, vilket kommer skynda på utvecklingen. Vi är inte framme vid att certifiera utomhusmiljöer utifrån hälsa kopplat till arbete än, men heller inte långt ifrån, om en spekulerar lite, säger Sue Clark. ●
”Vi är inte framme vid att certifiera utomhusmiljöer utifrån hälsa kopplat till arbete än, men heller inte långt ifrån, om en spekulerar lite.”