Små strukturer med stor påverkan
2025–06–17
Ett skärmtak som ger en plats identitet, ett långbord som samlar människor för samtal, eller ett parasoll som skyddar mot väder och vind. Mikroarkitektur kommer i många former och med skilda funktioner.
Mikroarkitektur är ett begrepp vi tycker kan användas för att beskriva småskaliga byggda strukturer i gränslandet mellan design, arkitektur och stadsplanering. Det kan handla om paviljonger, väderskydd, skärmar eller möbler som skapar rumslighet och funktion, utan att vara byggnader i traditionell mening. Gemensamt för dem är att de påverkar hur vi använder, uppfattar och rör oss genom offentliga miljöer. I sin skala är dessa inslag små, men i sin påverkan stora.
Träpaviljongen Hexagon H22 designad av arkitektkontoret In Praise of Shadows är en sinnrik utomhusplats för samvaro, möten och arbete såväl som en plats skyld från direkt solljus och regn.
Arbory är ett fullgott alternativ till ett träd på många platser där omständigheterna kan vara begränsade.
”För oss innebär mikroarkitektur att skapa strukturer som förstärker rumslighet, trygghet och mänskliga band i det offentliga rummet. Det handlar om att tillföra något som bjuder in, snarare än tar plats – att forma rum i rummet, snarare än sätta gränser,” säger Henrik Edlund, Nolas vd.
Med tillägg i mikroskala går det att skapa ett tydligare sammanhang, en rytm i stadsrummet, som gör det lättare att orientera sig, känna sig trygg och stanna upp en stund. Det kan till exempel handla om ett parasoll som sätter ett avtryck i en öppen yta, eller ett lekfullt klätterstöd som signalerar liv och aktivitet i ett annars anonymt stråk. När ljus integreras i dessa strukturer förlängs deras användning och förstärker känslan av trygghet även efter mörkrets inbrott och året om.
”Det handlar om att tillföra något som bjuder in, snarare än tar plats — att forma rum i rummet, snarare än sätta gränser.”
Henrik Edlund, VD Nola
Som en illusion av grönska erbjuder Sala backe paviljong lövskugga genom ett sinnligt raster, perforerat i väggar och tak.
På det sättet blir mikroarkitektur en metod för att förändra hur platser används, förstås och upplevs utan att för den delen behöva byggas om från grunden. Ett bra exempel är Sala Backe Paviljong, framtagen för en plats i Uppsala där träd inte kunde planteras på grund av underliggande infrastruktur. Lösningen av Tengbom blev att skapa illusionen av trädskugga genom perforerade tak- och väggpaneler, och därigenom ge rummet både karaktär och funktion.
Formen – ett stiliserat hus – för en dialog med folkhemsarkitekturen i området. Tillsammans med det perforerade lövmönstret och färgsättningen, hämtad från 1950-talets formspråk, får paviljongen en stark koppling till platsens historia. Den fungerar som ett smycke, ett blickfång, och en mänsklig skala i en annars stor yta.
Långbordet på Vårväderstorget in Göteborg.
”I en tid när städer förtätas och våra gemensamma ytor ska rymma fler behov, blir dessa mindre strukturer viktiga verktyg.”
Henrik Edlund, VD Nola
Mikroarkitektur kan ta sig många uttryck. Produkter som Four Seasons och Arbory, eller Långbordet och Parco – som finns i både vuxen- och juniorversion – skapar tydliga mikroplatser i städer. De erbjuder skydd, samhörighet och möjligheter till aktivitet genom hela livet.
”I en tid när städer förtätas och våra gemensamma ytor ska rymma fler behov, blir dessa mindre strukturer viktiga verktyg. De påminner oss om att det som sker mellan husen spelar roll och att god design, även i liten skala, kan göra en plats mer generös, vackrare och mer mänsklig,” avslutar Henrik Edlund.
