En stad för alla

”I en stad ämnad för alla är begreppet mångfald viktigt. Därför har vi ett brett utbud av produkter med stor variation, både till funktion och estetik”

   — Vi vill förstås att våra produkter ska vara tillgängliga, trygga och möjliga att bruka för alla människor oavsett ålder och fysik, men i en stad ämnad för alla är begreppet mångfald minst lika viktigt. Därför har vi ett brett utbud av produkter med stor variation, både till funktion och estetik, som kan bidra till att skapa platser med tydlig och stark identitet, säger Henrik Edlund, vd på Nola.

”Visst finns det en risk att resultatet blir ’för ingen’ när vi försöker skapa något ’för alla’ ”

Att alla ska kunna vara i en stad och få ut något av den kan tyckas vara en självklarhet, men hur planerar man egentligen för en mångfald av önskemål, behov och tyckanden?

Louise Lindquist Sassene är arkitekt på ÅWL Arkitekter och har lång erfarenhet av stadsutveckling och samhällsbyggnad. Hon arbetar dagligen med frågor om tillhörighet, social rättvisa och tillgänglighet. Retoriskt frågar hon sig: hur kan vi se till att en person från förorten med hundra kronor på fickan har en lika bra, eller samma, upplevelse av staden som en person från innerstaden med helt andra socioekonomiska förutsättningar? En verklig utmaning, som flera städer försöker leva upp till genom visionen ”en stad för alla”.

   — Visst finns det en risk att resultatet blir ”för ingen” när vi försöker skapa något ”för alla”. Om man drar en parallell till skolan pratas det mycket om resurseffektivisering just nu; att ett rum ska fungera för flera olika ämnen och aktiviteter. I praktiken innebär det i värsta fall att vi arkitekter avkodar och neutraliserar rummen, när vi egentligen vill att de ska skapa rörelse, samhörighet eller bidra till en kreativ plattform. Vi intryckssanerar ihjäl oss, kan man tänka, säger hon.

Det finns en viss kritik att avläsa mellan raderna, för vad händer med skolmiljöer, eller städer, om platserna blir så multifunktionella att de inte längre går att förstå eller inte längre lockar till besök? Det handlar om tydlighet och mod, menar Louise.

   — Politiker och fastighetsägare behöver vara tydliga med den tänkta användningen av miljöerna och sedan våga stå för det uppdrag som har utformats. Ett val får alltid konsekvenser men medvetna val är bättre än slumpen. Genom att rikta sig till en viss målgrupp kan en annan exkluderas och det kan vara okej, om det vägs upp på en annan plats, med en annan funktion eller aktivitet, säger Louise Lindquist Sassene.

Göteborgs stad har tagit inkludering och varierade upplevelser för olika målgrupper och behov till nästa nivå. Med projektet Åldersvänliga Göteborg vill de skapa och bidra till en stad som inte bara är lockande att leva i, utan också åldras i. Något som genomförs genom att ta vara på seniorers erfarenheter, kunskaper och engagemang. Inom handlingsplanen ryms många aktiviteter, men något som sticker ut av goda skäl är de så kallade Pratbänkarna.

En pratbänk är en tillgänglig sittplats med budskap om att föra ett samtal med sin bänkgranne. Bänkarna är inspirerade av Englands ”Chatty Benches” och finns placerade på omtyckta platser. Syftet är att öka seniorers delaktighet och möjlighet till mellanmänskliga möten i offentliga miljöer. Pratbänkarna verkar som mötesplatser för spontana såväl som planerade aktiviteter.

   — Det är väldigt givande att vår bänk Access är med och skapar intressanta och lockande stadsmiljöer som alla människor kan delta och vistas i, säger Agneta Stake, vd och produktutvecklingschef på Nola.

”I staden såväl som i skolan spelar visuella intryck, material och taktilitet stor roll. Lekfulla, kre­ativa platser med varierade uttryck bidrar till orienter­barhet och därmed ökad trygghet”

– Louise Lindquist Sassene

   — Den fysiska miljön kan pedagogiskt stötta eller sänka oss som människor. I staden såväl som i skolan spelar visuella intryck, material och taktilitet stor roll. Lekfulla, kreativa platser med varierade uttryck bidrar till orienterbarhet och därmed ökad trygghet, något som är viktigt för alla människor, avslutar Louise Lindquist Sassene.